Att hålla patienten varm under en operation är långt mer än en fråga om komfort. Det är en avgörande del av patientsäkerheten och en viktig faktor för att minska komplikationer och förbättra återhämtningen. Trots att peroperativ hypotermi – en kroppstemperatur under 36 °C – är helt förebyggbar, är den fortfarande vanlig i operationsvården. När patientens temperatur sjunker påverkas hela vårdförloppet. Därför har patientvärme blivit en allt viktigare del av modern kirurgi och anestesi.
Peroperativ hypotermi – ett vanligt men förebyggbart problem
Under anestesi påverkas kroppens temperaturreglering kraftigt. Allmän anestesi stör kroppens normala värmebalans och leder till vasodilatation, vilket gör att värmen snabbt förloras från kroppens inre ut mot huden och vidare till omgivningen.
Faktum är att kroppstemperaturen kan sjunka med cirka 1,5 °C redan under den första timmen efter anestesistart om inga aktiva åtgärder sätts in. Riskerna är dessutom större hos vissa patientgrupper, exempelvis:
- barn och äldre
- patienter med lågt BMI
- brännskadade
- patienter som redan är kalla preoperativt
Även kalla intravenösa vätskor och spolvätskor kan bidra till att sänka temperaturen. Samtidigt är operationssalar ofta svala, omkring 18–21 °C, vilket ytterligare påskyndar värmeförlusten – särskilt vid öppna och långvariga ingrepp.
Vad händer när patienten blir kall?
Konsekvenserna av hypotermi är välkända och påverkar både patientens välmående och vårdens resurser. När temperaturen sjunker försämras koagulationsförmågan, vilket ökar risken för intra- och postoperativ blödning och kan leda till behov av blodtransfusion.
Ett nedkylt immunsystem blir mindre effektivt, vilket leder till en högre infektionsrisk och fler postoperativa sårkomplikationer.
Sårläkningen går också långsammare eftersom syresättningen i vävnaden minskar. Patienten kan drabbas av obehaglig frossa postoperativt, vilket dessutom ökar kroppens syrekonsumtion. Ett nedkylt immunsystem blir mindre effektivt, vilket leder till en högre infektionsrisk och fler postoperativa sårkomplikationer.
Dessutom innebär hypotermi ofta:
- längre uppvakningstid
- längre vårdtid på UVA
- ökad belastning på vårdresurser
- större hjärtstress hos riskpatienter
- fler återbesök på grund av komplikationer
Att förebygga hypotermi är därför en central del av både kvalitetsarbete och patientsäkerhet.
Normotermi som en patientsäkerhetsåtgärd
Att hålla patientens temperatur på minst 36 °C – normotermi – är en av de mest effektiva åtgärderna för att minska risken för komplikationer. Normotermiska patienter blöder mindre, läker snabbare och har lägre infektionsrisk. Resultatet blir inte bara bättre vård för individen, utan också kortare vårdtider och effektivare resursanvändning för sjukhuset.
Den bästa strategin är tydlig: uppvärmningen måste börja tidigt. Genom att starta redan innan anestesi kan man motverka det kraftiga temperaturfallet som annars sker direkt efter sövning. Tidig och aktiv uppvärmning gör det betydligt lättare att hålla patienten stabilt varm genom hela ingreppet.
Luftfri patientvärme – nästa steg i modern vård
Traditionellt har varmluftssystem använts för att värma patienter. Dessa system blåser uppvärmd luft över kroppen för att höja temperaturen. Men varmluft kan ge ojämn värmefördelning och ibland skapa obehag för patienten. Här erbjuder luftfria patientvärmesystem ett viktigt steg framåt. Luftfri teknik bygger på direktkontaktvärmeöverföring, vilket ger en jämn och kontrollerad uppvärmning utan att cirkulera luft i rummet.
HotDog och konduktiv värmeöverföring i praktiken
HotDog-systemet från Augustine Surgical är ett exempel på konduktiv, luftfri patientvärme. Systemet värmer både ovanifrån och under patienten samtidigt med hjälp av filtar och madrasser. HotDog är dessutom utrustat med funktionen ”automode”, som automatiskt anpassar värmen i filtar och täcken utifrån patientens kärntemperatur. Det gör HotDog unikt i sin mångsidighet och effektivitet vid många olika typer av procedurer.
Konduktiv värme har dessutom visat sig vara mer energieffektiv än traditionell varmluft, med snabbare uppvärmning och jämnare temperaturkontroll. HotDog använder också ett ledande tyg, ThermAssure®, som inte avger spillvärme och bidrar till en säkrare och mer kontrollerad värmeöverföring.
Effektivare vård med lägre kostnader och mindre miljöpåverkan
Luftfria värmesystem är ofta mer energieffektiva och kräver mindre underhåll än luftbaserade alternativ. De saknar filter som måste bytas och har ofta längre livslängd. Samtidigt är luftfria system i princip ljudlösa, vilket skapar en lugnare vårdmiljö för både patienter och personal.
Normotermiska patienter återhämtar sig snabbare, vilket leder till:
- kortare sjukhusvistelser
- snabbare genomströmning i operationssalen
- minskade kostnader för komplikationer
Dessutom bidrar lägre energiförbrukning och färre engångskomponenter till en mer hållbar sjukvård.
En obruten värmekedja från pre-op till uppvak
Det verkliga styrkebeskedet kommer när patientvärme ses som en obruten värmekedja genom hela vårdförloppet:
- Preoperativt: patienten hålls varm redan innan anestesi
- Peroperativt: normotermi bibehålls under hela operationen
- Postoperativt: samma täcke följer patienten till UVA för fortsatt uppvärmning
En obruten värmekedja ger bästa möjliga skydd mot hypotermi och bidrar till en tryggare patientresa.
Slutsats
Att hålla patienten varm är inte bara en komfortfråga. Det är en evidensbaserad åtgärd som förbättrar sårläkning, minskar infektioner, reducerar komplikationer och sparar resurser. Luftfri patientvärme representerar därför inte bara en teknologisk innovation, utan ett viktigt steg mot en säkrare, effektivare och mer hållbar vård.
Tips! Anmäl dig till vårt webbinarium om HotDog patientvärmesystem:
Referenser
https://hotdogwarming.com/research/
