När en patient får en trakeostomi i samband med intensivvård inleds ofta nästa fas i urträningen från mekanisk ventilation. Det innebär ofta att patienten kan hållas mer vaken, då den obekväma endotrakealtuben avlägsnats från luftvägen. Det öppnar upp för en ny möjlighet – kanske är det äntligen dags att kunna kommunicera med patienten på riktigt?
Kommunikationen i fokus – varför det är viktigt
Att ge patienter möjlighet att uttrycka sig är inte enbart av psykologisk betydelse. Det förbättrar även vårdkvaliteten genom att vårdpersonal enklare kan tolka behov, smärtor och oro. Forskning visar att förbättrad kommunikation hos trakeostomerade patienter bidrar till både förbättrad livskvalitet och snabbare återhämtning.
Alternativ för tidig kommunikation
1. Above Cuff Vocalization (ACV)
En av de första metoderna som kan användas är Above Cuff Vocalization. Tekniken innebär att man tillför luft eller syrgas via subglottisk sugkanal – alltså ovanför kuffen – vilket möjliggör passage av luft genom larynx och stämbanden. Detta kan möjliggöra fonation, utan att kuffen behöver tömmas.
ACV kräver dock särskild kunskap och passar inte alla patienter. Bedömning av både intensivvårdsläkare, sjuksköterskor och ofta även logoped är avgörande för att bedöma lämplighet.
2. Talventiler under pågående andningsstöd
För patienter som klarar att vara urkuffade, men fortfarande behöver andningsstöd, finns idag avancerade talventiler (t.ex. Primedi Phon Vent) som fungerar vid både mekanisk ventilation och högflödesbehandling (HFOT). Denna möjlighet har revolutionerat kommunikationen inom trakeostomivård.
Enligt Ceron et al. (2020) förbättrar tidig introduktion av talventil kommunikationen, men också mobilisering, delaktighet och samarbete mellan patient och vårdpersonal. Detta minskar behovet av sedering och analgetika, vilket i sin tur minskar risken för utveckling av intensivvårdsdelirium (Sutt et al., 2020).
Effekter på sväljning och aspiration
Användning av talventil har visats ha positiva effekter även på sväljningsförmågan. Redan 1993 visade Manzano et al. att patienter som använde talventil uppvisade signifikant förbättrad kommunikationsförmåga utan negativa kardiovaskulära effekter. Samtidigt rapporterades minskad aspirationsrisk och förbättrad sväljfunktion. Att återfå möjligheten att svälja på rätt sätt är avgörande för nutrition, trygghet och minskad risk för infektioner som pneumoni.
Logopedens roll – en ofta underutnyttjad resurs
I svensk intensivvård är logopeder tyvärr fortfarande en relativt begränsad resurs, särskilt utanför universitetssjukhusen. Men deras roll i vården av trakeostomerade patienter kan inte underskattas. Enligt McRae et al. (2020) bidrar logopeder med avgörande kunskap kring röst, sväljning och rehabilitering. De bör integreras tidigt i vårdteamet för att förbättra utfallen för patienten.
Talventiler i intensivvården är ett kraftfullt verktyg för att återge röst, identitet och självbestämmande till en patientgrupp som ofta är tystad. Genom att implementera beprövade tekniker som ACV och moderna talventiler i kombination med logopedkompetens kan vi förbättra både de kliniska och mänskliga resultaten för trakeostomerade patienter.
Trakeostomivård i Sverige – nuläge och utveckling
I Sverige varierar tillgången till strukturerad trakeostomivård mellan olika regioner, men det finns ett växande fokus på att förbättra och standardisera omhändertagandet. Ett viktigt steg i denna utveckling är att nationella riktlinjer för trakeostomivård har tagits fram av en samverkansgrupp av vårdprofessioner, och finns tillgängliga via www.trakeotomi.se. Dessa riktlinjer ger ett evidensbaserat stöd för allt från indikationer för trakeostomi till urträning, kommunikation och teamarbete – och utgör ett viktigt verktyg för att säkerställa jämlik vård i hela landet.
Vissa större sjukhus har dessutom etablerat goda strukturer för ett mer multidisciplinärt arbetssätt. Vid Karolinska Universitetssjukhuset har logopeder en etablerad roll inom interdisciplinära team, och där erbjuds även utbildningen “Logopediska insatser vid trakeostomi”, vilket speglar ett ökat fokus på teamarbete kring dessa patienter.
Även vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset är logopeder en del av flera specialiserade vårdteam, främst inom öron-, näs- och halsvården samt neurologisk rehabilitering. Det skapar goda organisatoriska förutsättningar för att även trakeostomerade patienter ska kunna få logopedisk bedömning och behandling.
Trots dessa positiva exempel finns fortsatta skillnader i implementeringen av avancerad trakeostomivård. Särskilt på mindre sjukhus kan det saknas tillgång till utbildning, logopeder eller tekniska hjälpmedel som talventiler. Här spelar de nationella riktlinjerna en viktig roll för att stödja införandet av strukturerad vård även på mindre enheter.
Slutsats
Talventiler i intensivvården är ett kraftfullt verktyg för att återge röst, identitet och självbestämmande till en patientgrupp som ofta är tystad. Genom att implementera beprövade tekniker som ACV och moderna talventiler i kombination med logopedkompetens kan vi förbättra både de kliniska och mänskliga resultaten för trakeostomerade patienter.
Det är dags att se kommunikationen som en lika viktig vital parameter som andning, cirkulation och medvetande – för det är den också.
Mer info
Läs mer om vårt trakeostomisortiment här.
Anmäl dig vårt webbinarium Trakeostomiskolan – grundläggande kunskap och praktiska råd.
Referenser
Ceron, M., Romero, C. M., & Rojas, S. V. (2020). Early use of speaking valve in tracheostomized ICU patients: A prospective evaluation. Respiratory Care, 65(7), 1017–1023. https://doi.org/10.4187/respcare.07239
Manzano, J. L., Lubillo, S., Henríquez, D., Martín, J. C., Pérez, M. D., & Wilson, D. J. (1993). Verbal communication of ventilator-dependent patients. Critical Care Medicine, 21(4), 512–517. https://doi.org/10.1097/00003246-199304000-00010
McRae, J., Moss, C., Garske, L., & Sutt, A. L. (2020). Speech-language pathology-led tracheostomy weaning and decannulation: A literature review. Dysphagia, 35(1), 1–10. https://doi.org/10.1007/s00455-019-10037-3
Sutt, A. L., Caruana, L. R., Dunster, K. R., Cornwell, P. L., & Fraser, J. F. (2020). Speaking valves in critically ill tracheostomised patients weaning off mechanical ventilation—do they facilitate earlier decannulation? Journal of Critical Care, 55, 144–149. https://doi.org/10.1016/j.jcrc.2019.10.001
Trakeostomigruppen Sverige. (2022). Nationella riktlinjer för trakeostomivård. Hämtad från https://www.trakeotomi.se
